Lever livet mitt i livet

  I augusti längtade jag efter september.  September kom förstås, som den alltid gör. Fina, fina september. Jag ville njuta av varje dag och försökte då att inte längta efter lika fina oktober som jag dessutom visste att en massa roligt skulle hända i... Och nu så sitter jag här, och även oktober är obarmhärtligen nästan slut och jag känner mig både full och tom på nåt vis. Jag konstaterar att jag har gjort endast 2 inlägg hittills (under oktober) här på bloggen, det betyder inte att inget har hänt utan snarare tvärtom...   I livet har det varit fullt ös och bloggosfären har fått vila lite helt enkelt. Legat lite på jäsning typ :D Det har bryggts mycket kaffe.  Kaffe är liksom limmet i livet... varje morron har full kanna satts på. Loja mornar, tassande steg i hallen när en efter en sömndrucket kommer upp. Kaffe och prat, skratt åt skämt som är så interna men oerhört roliga om ni frågar oss, haha :D Ja, sen en kanna kaffe till, så vi har till termosen med först...

Vad vore en resa till Sverige... i oktober... utan lite höstrusk? Knappt godkänd, hehe... Alla gånger jag har åkt till Sverige har jag haft perfekt väder.  Ja, alltså perfekt i mitt tycke iaf :D... lite sol, lite regn, lite blåst, krispigt och friskt... jamen precis som jag minns det helt enkelt. Jag förväntar mig inte att komma till Sverige och ha strålande sol och knallblå himmel varje dag, och jag har inget emot att klä på mig lite extra för att inte frysa. Tro mig, efter att ha svettats konstant i 4-5 månader är jag mätt och oerhört färdig med den biten, haha... Nej, ge mig lite busväder, äppelkinder och fluffig halsduk tack! Vi hade planerat ett litet äventyr som jag har suktat efter länge... ja, ca 9 år typ. Och nä, vi snackar inte fallskärmshoppning, eller roadtrip till Jukkasjärvi, eller lyxigt spa... nä, nä...jag är en anspråkslös själ med små krav på livet. Det som har saknats i mitt liv sen vi flyttade till Barcelona för 9 år sedan är en sån ljuvlig sak som korvgrillning...