Mellan himmel och hav är allt förlåtet


 
Samma sak varje gång. 

Dom där platserna man bara landar på.

Där man känner sig emotionellt trygg och omhuldad.

Där allt som har hänt i ens liv känns så självklart.

Det fina och ljuva.

Men också det tunga och jobbiga.

Allt är förlåtet...

För det är ju alla dom kringelikrokarna som tog mig, dit jag befinner mig just nu...

mellan himmel och hav...


...tänker jag när jag och tjejerna traskar fram längs med klipporna och det smaragdgröna Medelhavet.

Jaa, det är verkligen samma sak varje gång jag är på just den här platsen.

Energier tror jag mycket på. Jag känner av det väldigt starkt och vet i princip direkt när dom är bra eller dåliga för mig.

Det här är en plats jag alltid längtar till, och njuter fullt ut av att befinna mig på.

Men vi tar det från början.

Häng med vet ja :)




 Måndag och ledig. På vår lilla balkong mot gatan letade sig solen in och jag kände in känslan som jag alltid gör.

Vad kallar på mig idag?

Klippor och hav konstaterade jag... packade väskan och kopplade två lyckliga hundar för att bege oss mot tåget.



Vi gick förbi Casa Pedrera och mot tågstationen som ligger strax efter.


Lugnt och behagligt än så länge och jag hoppades på ett hyfsat folktomt tåg då jag jag inte är särskilt förtjust i trånga tåg... ja, det är väl ingen, haha... som tur var så var det helt perfekt och vi kunde sitta bekvämt och bra :)

Tågresan gick mot Vilanova de Geltru, som ligger ca 45 km söderut från Barcelona, en gullig liten stad med ca 66.000 inv precis vid havet. Absolut en stad jag skulle kunna tänka mig att bo i.

Vi klev ut här:


...och följde den palmkantade strandpromenaden mot den fösta anhalten. Redan här landar man i lugnet och den behagliga atmosfären. 

Luften var varm och len och det var helt vindstilla.


Efter en kort promenad genom den lilla stan hamnade vi här. Ljuvligt är ordet, men detta är bara början.



Tjejerna sprang lyckligt av sig men visste exakt vart vi skulle...



... mot den lilla trappan som tar oss uppåt... Margot skuttade glatt uppför dom stupiga trappstegen, medan Dolly som trots allt är 11 år fick lyxen att bli buren :)


.... men sen springer hon vant längs med de höga klipporna som att hon aldrig har gjort nåt annat.



...och jag bara känner den där känslan som alltid infinner sig här, högt uppe på klipporna, mellan himmel och hav. I det lite vilda och oborstade, samtidigt så andlöst mäktigt och vackert.

Frihet. Harmoni. Lugn. En obeskrivlig känsla av självklarhet. Förvåning. Så många ggr har jag varit här, men lika förvånad blir jag varje gång. Över skönheten, det mäktiga, perfektionen....

Vyerna. Magiska....


Längs med vägen uppenbarar sig flera stränder som man kan klätrra ner till, Den här är bland dom första och här brukar vi bada på sommaren, då den oftast är folktom och inte allt för långt bort att gå till i hettan som är då.




Vid det här laget hade jag fått ta av mig både fleecejacka och den tunna undertröjan. 

Jag kände på havet med fötterna och uppkavlade byxor....

Ett dopp hade inte varit dumt konstaterade jag.



Längs med klipporna frodades bl.a dom här blommorna i stora skira klungor, som lila moln. 



Vi fortsatte gå längs med klipporna och jag började känna mer och mer att havet lockade...

Dock hade jag inte tagit med mig badkläder så det fick bli ett dopp på en av de mest svårtillgängliga stränderna, där jag skulle vara garanterat  helt ensam, haha...


Till den här stranden är det ganska bökigt och stupigt att ta sig ner, men man är väldigt privat och skyms väl av klippväggarna, så här kände mig bekväm att ta ett svalkande... eller snarare uppfriskande dopp, i den skrud som gud skapade mig i.

Det är väldigt vanligt att folk badar nakna här, men jag föredrar att göra det helt privat.

Havstemperaturen här och nu ligger på 13,5 gr googlade jag fram, det funkade bra :)

En fantastisk känsla att befinna sig på en sån vild och vacker plats tycker jag, alldeles allena <3 






...som tur är hade jag en liten microduk i väskan som jag kunde linda runt mig, och efter ha torkat och ätit lite frukt klättrade vi upp igen och gick vidare.



Här gick vi ner på den strand som är mest populär sommartid, Playa del Muerto ( den dödes strand betyder det faktiskt) där finns det tom en liten trappa att gå ner på, om än ranglig, haha. 


Väldigt fin är den, det kan man inte säga annat om <3

Nu började vi närma oss nästa lilla stad, mot Barcelona sett, Sitges.

Ett oerhört populärt resmål, och otroligt mysigt. Sitges är också känt för att vara väldigt LGTBIQ-friendly, och faktum är att strax innan ligger en av dom första LGTBIQ-stränderna i världen, Playa del hombre muerte, som skapades redan för 30 år sen. 

Där brukar det vara fullpackat sommartid, kan jag lova :)




Vi lämnade nu öde klippor och badvikar och styrde stegen neråt mot Sitges.



Här börjar vi närma oss stan med det är fortfarande oerhört lugnt och harmoniskt.




Byggnaden som syns borta i horisonten är ett hotell med tillhörande golfbana.







En liten flod precis vid hotellet, här brukar det vara mycket krabbor som simmar runt, såg inga nu dock.





Diset låg som en mjuk dimma äver stadsvyn och bergen men det var så vackert på sitt sätt. Vilsamt på något vis. Havet helt stilla och svagt skvalpande som jag älskar.








Ja, Sitges är otroligt mysigt och här brukar vi vara mycket. Kyrkan ni ser är en känd symbol för staden, Iglesia de Sant Bartomeu i Santa Tecla, den ligger så vackert med vy över havet och är en
mycket  omtyckt utsiktsplats.



Vi gick upp för trappan och fortsatte förbi längs med den fina vägen där.




...och ner mot stan igen...





Många gulliga och fina gränder i Sitges....


Den här tiden på året är det precis lagom lugnt och avslappnat här, nu var det dessutom siesta när vi kom fram. Sommartid däremot är det fullproppat överallt, vilket jag kan förstå förstås.

Personligen är jag glad att jag kan åka hit precis när jag vill däremot :) Och ja, då väljer jag en helt vanlig måndag i februari tex... och känner mig så oerhört rik och tacksam på livet och platser som dessa... 

Ja, mellan himmel och hav är allt förlåtet tänker jag som vanligt. 

En helt underbar dag med mina tjejer, som fyller mig med så fin och positiv energi på alla vis.

På lätta fötter och ett antal km i ben och tassar styrde vi stegen mot stationen och hoppar på tåget tillbaka till Barcelona.


Tack för idag Sitges... och Vilanova...



...och hej Barcelona!

Och tack för att ni ville hänga med oss idag <3



Vad har du för plats som gör dig lycklig och harmonisk?

Som fyller dig med energi och emotionell trygghet?

Berätta gärna i kommentarerna :)

Kommentarer

  1. Men åh vilken lång och härlig lunchpromenad jag fick😊sååå vackert allt du visar, vilka vackra stränder och så skönt att ta ett bad. Helt fantastisk vilka vackra omgivningar du har och så vilsamt och helt folktomt, är ju otroligt det med. Tack för allt vackert och stadsbilderna är en njutning med, tycker mycket om både stad och land får jag skriva för tror jag är lite av varje, uppskattar stad med dess brus men det vackra lugnet också.

    Och stadsbalkonger gillar jag👍älskar grönskan på dem och så fint att se er med det friska gröna.

    Nu får våren komma snart här med så jag får plantera lite färgsprakande. Kramar och allt gott till dig och er.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gomorron Monica!
      Ja, det är verkligen helt underbart där och doppet var både uppfriskande och härligt :) Den här tiden är det ju väldigt lugnt och folktomt, men faktum är att även sommartid under vardagar iaf, så är det också relativt lugnt just där :)
      Jag håller med, jag uppskattar både stadens brus och lugnet, det handlar om balansen emellan <3
      Snart har ni vår ni med!!
      Stor kram!

      Radera
  2. Härliga bilder! Vi trivs kanske bäst i husbilen, om den nu kan räknas som en "plats". Ser en husbil på dina bilder, och ser fram emot vårens och sommarens husbilsresa, då vi rullar söderut i Europa ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gomorron Helena!
      Jag förstår att ni trivs i husbilen och friheten som det för med sig <3 Härligt med en tur ut i södra Europa, då hamnar ni kanske i närheten av våra hoods :)
      Stor kram!

      Radera
  3. Halloj!
    Tack att vi fick följa med dig på din måndagspromenad.
    Jag älskar havet som du och känner verkligen ett lugn när jag är vid det.
    Men denna årstid är bäst att vara där när man nästan är själv och inte en massa turister 🙄 som man får stångas med.
    13,5 är ingen temperatur som jag frivilligt går i 🥶.
    Ha en fortsatt fin tisdagskväll.
    Kram Carin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gomorron Carin!
      Tack för att du följde med <3
      Havet är underbart, speciellt på den här platsen för min del... kombinationen med klippor och berg, och det vilda... här är aldrig särskilt mycket turister, lite för svårtillgängligt tror jag, men ja, Sitges är ju fullproppat sommartid :D
      Haha, 13,5 gr var helt okej tycker jag då det var så milt i luften och havet stilla :)
      Stor kram!

      Radera
  4. Hej Sara! Underbar promenad! Älskar din lilla balkong! Det där med energier känner jag också. Jag är väldigt emotionell och jag vet att det finns en annan dimension som inte går att ta på. Själv har jag upplevt så mycket.

    Mitt tuskulum, mitt paradis på jorden där jag mår som allra bäst är vid havet. Fri horisont. Ytterskärgård. Oxelösunds skärgård... där hade jag mina barndomssomrar likt Saltkråkan.

    KRAM till dig! Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gomorron Anna!
      Ja det är en favorithike verkligen, älskar att vara där , kombinationen berg, klippor och hav, och det vilda, då trivs jag som bäst<3
      Ja, visst är det så, tror helt fullt på en annan dimension och energier <3 så fint att du känner detsamma :)
      Barndomssomrar likt Saltkråkan låter fantastiskt! Förstår att du trivs där <3
      Stor kram!

      Radera
  5. Vilken alldeles underbar promenad du tar med oss läsare på. Jag förstår verkligen att du dras till havet. Skulle jag välja en favoritplats så är det utan tvekan Bohusläns släta solvarma granitklippor. Ute på Ramsvikslandet eller på Hållö kan jag nog sitta och titta på vågorna hur länge som helst medan ett obeskrivligt lugn breder ut sig i kroppen. Sedan mår vi alltid bra när vi kommer ut i husbilen. Då blir livet enkelt, så vi ser verkligen fram emot vårt heltidsboende i husbilen…

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gomorron!
      Tack för att du följde med <3 Ja, det är en fantastisk plats, och kombinationen hav, berg och klippor, och det vilda och vackra, gör det till en underbar plats i mitt tycke :)
      Ja, klipporna i Bohuslän är ljuvliga, minns när vi satt på dom solvarma klipporna i Smögen och åt färska skaldjur, underbart minne <3
      Livet i husbilen förstår jag verkligen att du ser fram emot, låter helt underbart <3
      Stor kram!

      Radera
  6. Tack för den sköna promenaden och nakendoppet, det kändes verkligen uppfriskande men skönt i solen :) Och att befinna sig i det glittrade havet är unikt, så tack igen! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gomorron Anna!
      Tack för att du hängde med :) Ja, doppet var uppfriskande men så härligt och så speciellt att få göra i sin naturligaste skepnad på en vild plats, jag älskar den känslan <3
      Stor kram och ha en fin dag <3

      Radera
  7. Mmmmm ... Sara, vilket inlägg jag kommer tillbaka till. GUD vad härrrrligt. Tack för den rundan, den gillade jag mycket. OCH havet, såååå vackert det är. FÄRGEN!!! Allting. Får lite halvågren när jag ser stupet längs stigen. Du vet mig, min höjdrädsla. Men ack och OOOOO så vackert!
    OCH perfekt med privatstrand med näckbad. Härligt. Kyligt i vattnet dock, men det klarar ju du lätt. Älskar sådana här inlägg, då man för hänga med på en runda. SÅ väldigt trevligt. Och jag har -8, och här är det så totalt annorlunda i naturen fast vi är på samma breddgrad. Kramar och SÅ kul att vara hos DIG igen!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gomorron Annika :) Roligt att du uppskattade att följa med ;) Ja färgen på havet där är verkligen såå fin och inbjudande, det är stupigt på vissa ställen men man får vara lite försiktig bara, tack och lov är min svindel numera ganska obefintlig tack vare att jag är så mycket i berg numera, haha :D
      Jaa, den "privatstranden" är en dröm, älskar det där vilda, ruffiga, gillar inte solstolsstränder ;) Vattnet var helt ok att bada i <3
      -8 minns jag inte ens hur det känns, haha :D
      SÅ kul att du är tillbaka i blogglandia igen min kära bloggvän <3
      Stor KRAM!

      Radera
  8. Milda makaroner, det här verkar vara en alldeles ljuvlig runda! Sist jag badade näck var runt nyår för drygt ett år sedan då jag fick feeling, dagen var grå och maken hade ett extralager med flanellskjorta som jag fick låna till handduk. Det var uppfriskande kan jag lova och jag gör det gärna igen då det är lite varmare. Precis som du tänker jag att jag helst gör det utan de tyska nudiststrändernas besökare. Jag försöker tänka varför, för särdeles pryd är jag inte. Tror mer det är att om jag är i en bastu till exempel vet jag att folket som också är där är där på samma premisser. Om någon fluktar från avstånd på en strand däremot känner jag mig sårbar.

    Jag har många platser där jag känner mig trygg, lycklig och harmonisk! Sturkö brukade vara min sådana plats redan innan vi flyttade hit på heltid. Annars räcker det med öppet hav eller berg - naturen nära. Underbart. Tack för att vi fick följa med på er runda! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gomorron Monnah!
      Jaa, en solklar favorit för mig, som sagt... energier och atmosfären där passar mig som handen i handsken <3
      Jag är ganska pryd och har helst badkläder på stranden, däremot i den miljön, alldeles ensam i det vilda känns det helt rätt med skinny-dipping :)
      Här är det otroligt vanligt med nakenbad, även på stränderna inne i stan, så man är väldigt van ändå :D
      Sturkö kan jag intyga är väldigt fint, har varit där :) Förstår att du mår bra där <3 Känns känslan likadan nu när du är bosatt där, eller har det blivit mer neutralt nu?
      Tack för att du följde med!
      Stor kram!

      Radera
    2. Jag tycker nog att känslan av trygghet är densamma, men att det rosa skimret försvunnit lite. Det är ju ändå hemma. Jag behöver inget annat ”flyktställe”, utan kan bara åka över till sommarhuset som jag och syskonen har tillsammans för att få lite omväxling! 😅

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Om när jag åkte till Sverige

När döden knackar på dörren

Den lilla flickan och julen