Urkraften inom oss...
Det var en tidig vårdag, lite grådaskig och småruggig. Men vad gjorde det? Två flickor skuttade glatt ut från bilen, redo för en spännande dag på en bondgård. Den ena flickan var 9 år, hennes långa kopparröda hår fladdrade i vinden där hon lyckligt och nyfiket spatserade runt... vart var korna? Och grisarna? Fanns det hästar månne? Joodå, ridstövlarna satt på dagen till ära, inget passade väl bättre på en bondgård, så säg. Hennes dröm var att leva och bo på en bondgård, med en massa djur, och åkrar och ängar runt knuten. En alldeles egen häst låg högt på önskelistan förstås. Den andra flickans pappa skulle gå och träffa gårdens ägare en stund... "Spring inte iväg för långt nu flickor! Och var försiktiga med djuren..." förmanade han och flickorna nickade ivrigt. Dom skulle vara försiktiga så klart. "Jag är van att vara på bondgård" försäkrade flickan med långa året. Ögonen glittrade och pappan kunde inte låta bli att skratta åt deras iver. "Jamen då ses vi o...