När luften går ur en... men så värt :)

 

Ja, så här såg det ut i söndags i det här hörnet av världen. Fyra slagna hjältar som synes, haha :) Mamsen (moi), en liten duva och två vovvar, samtliga däckade i soffan... Jag bjuder på den :D

Dottern tog fotot i ett obevakat ögonblick och delade i vår familjegrupp och jag kunde inte annat än garva när jag såg den. Det hör definitivt till ovanligheten att jag slumrar i soffan så där på blanka eftermiddagen... 

Men!  

...låt oss se vad som ledde fram till detta scenario :)

Vi går tillbaka en vecka i tiden helt enkelt....

Jamen vi fick ju älskat besök <3 Sonen landade här i Barcelona på lördagskvällen och det var vi alla väldigt glada för. Margot la beslag på honom omedelbart :)

Tack och lov inga fadäser med resväskan den här gången... ja, någon kanske minns vad som hände förra gången, som jag skrev om i det här inlägget Historien om en resväska. Den resväskan fick han dock aldrig tillbaka dessvärre men han kompenserades över förväntan ur ekonomisk synpunkt iaf, kudos till Norvegian må jag säga. I den resväskan som försvann låg ju även julklappar, bland annat 2 specialbeställda handdukar som sonen hade funnit på via en marknad och nu lyckats beställa om....

Alltså, huur gulliga?? Det var alltså våra söta barn som hade beställt till mig och maken, som vi istället fick nu <3 Underbart!

På söndagen mötte vi även upp dottern och vovvarna som också skulle spendera veckan hos oss, hon bor ju i andra änden av stan, nere vid havet så det blir lite hattigt att åka fram och tillbaka varje dag.

Återförenade <3 <3 <3 Vi lyckades hitta en liten hörna i solen....

De finaste som finns att hänga med dom här :)

På kvällen firade vi den här damen också, som jag skrev om i mitt förra inlägg <3 Tack för alla fina födelsedagshälsningar förresten, hon tackar och bockar.

Vi hade köpt forellrom på vår svenska butik så det fick bli förrätten på ett smörstekt surdegsbröd med gräddfil, gräslök, rödlök och smörfrästa kavringssmulor. Vi valde mellan löjrom och forellrom, men vi gillar de lite mer "smäckiga" större kornen i forellrommen. Japp, mums om du frågar oss :D

Jomen en prinsesstårta blev det också förstås, och makens skaldjurspasta som dottern älskar. Men det blev visst inte fotat :)

Ja, alltså mars hittills har varit en kall och blöt historia, väldigt regnigt, blåsigt och ruggigt överlag. 

Men vi lyckades fånga några soltimmar iaf, vilket kändes mest viktigt för sonens skulle faktiskt. Det är ju lite så när man får besök från Sverige, man vill att dom ska få njuta av sol, värme och ljus då det ju ofta är väldigt efterlängat den här tiden på året. Men nej, istället blev det mer vinter än vad det har varit på hela vintern så att säga, haha.

Vädergudarna kan man ju dock inte styra. och man får göra det bästa av situationen helt enkelt.

Sällsynt blå himmel under gångna veckan....

Onsdagen var vi alla lediga och vi hade sett fram emot en hike längs med hav och klippor. Dagen såg verkligen inte lovande ut med mörka moln som tornade upp sig, men vi beslöt oss för att chansa ändå, och hoppade på tåget söderut.

Stranden låg tyst och dämpad under den djupgrå himlen men vi traskade beslutsamt mot högre höjder.

... vi beslöt oss för att äta vår picknick ganska omgående ifall att det skulle börja regna...

...och se där... döm om vår förvåning när solen istället mot alla odds började titta fram bakom molnen och hintade om lite värme trots allt. 

Mätta och vid gott mod fortsatte vi vår promenad och njöt av solen, klipporna och vyerna....

Tänk att dom här två är mina <3 Okej då...våra... ;)

Syster, 33 år  och bror, 30 år <3 För mig är dom dock mina små skruttar ännu, och kommer förmodligen alltid att vara det. Älskade ungar <3

Vi gick ner på en av stränderna man passerar och njöt av solens värme. Jag som har svårt att sitta still tog en liten tur upp på berget precis vid stranden.

I skuggan ser ni mig och min lilla vovva Dolly, och prickarna där nere på stranden är familjen, hihi...

Då maken hade sin braiga kamera med sig så fick jag för mig att jag och dottern skulle göra en recap på det här fotot....

Mexico 2010 versus...

...Spanien 2025, 15 år senare :D... 

Spana in mitt extremt beslutsamma ansikte.... "här ska det hoppas..."  

 Vi lyckades inte synka hoppen lika bra, hihi, och hundarna undrade nog vad vi höll på med... men roligt var det!

Bara älskar bilden ovan, mitt kapade huvud till trots <3

Joodå, jag var presic så nöjd och tacksam som jag ser ut över dagen.

 Och färgerna.... helt magiskt!

Kan vattnet bli mer turkost frågar jag mig?

En underbar dag tillsammans och 12 km härlig promenad blev det <3

Dagen efter vaknade sonen med rosslig hals och förkylning minsann, och om jag trodde att jag skulle slippa undan dom bassiluskerna trodde jag fel visade det sig.

 Men det visste jag inte ännu så jag och dottern tog en sväng till skogen med hundarna och lyckades till vår stora glädje hitta en massa vildsparris att plocka med oss hem...

Regnet hängde konstant i luften och vi fick klafsa runt rejält i lera och vattenpölar, men det tillhör ju liksom våren på nåt vis... det ligger i vårt DNA dessutom konstaterade vi glatt och gjorde det bästa vi kunde. Jag kan ju säga att jag aldrig har sett så mycket vatten i skogen som det är nu efter allt regnande, men det behövs så otroligt mycket efter den långa torkan vi har haft.

När vi kom hem gjorde dottern smarriga smördegsflarn med creme fraiche, tunnskivade potatisar, lagrad ost och en del av vår nyplockade sparris...

...och så gräddade vi lite våfflor som vi åt med hallonsylt och grädde... mums!

... och så dagen efter vaknade även jag med rosslig hals och dunderförkylning förstås. Och dottern inte långt efter. Även maken kände sig hängig och vi kunde inte annat än skratta åt eländet.

Jag jobbade trots allt (eftersom jag jobbar hemifrån), regnet öste ner och det var kallt som attan, så det blev bara mys hemma helt enkelt resten av veckan.

Jag sov dåligt pga halsen som jag ju dumt nog inte vilade, jaja...

Och så klockan 03.30 på söndagsmorronen klev vi upp och kramade om sonen som skulle bege sig tillbaka till Sverige och tentavecka...

Vid 8 skulle jag börja jobba igen och när jobbdagen slutade vid 16 blev det alltså platt fall i soffan som då förevigades av dottern, haha...

Man kan väl säga att luften definitivt hade gått ur mig i det läget...

Och snipp, snapp, snut så var den fina veckan slut och nu är det ny vecka igen, regnet faller och faller, men jag börjar tack och lov att känna mig lite piggare åtminstone.

Grät jag krokodiltårar när sonen åkte hem då?

Näpp, faktiskt inte, för om bara 2 veckor ses vi igen då jag beger mig till Skåne och svensk efterlängtad vår <3 

Vem vet, det kanske blir både soligare och varmare än här, men framförallt ser jag framemot att få se snödroppar, krokus, kanske nån liten blå eller vit sippa, dricka svenskt kaffe och mysa med sonen och hans sambo som har varit iväg i Peru i 6 veckor.

Hoppas att alla har haft en ljuvlig vecka i min frånfaro, hehe... och att våren har hälsat på hos er i någon form.

Vad är det bästa som har hänt er under gångna veckan?