Septembervindarna landar fint i hjärtat
Sista tisdagen i augusti, alltså förra veckan, tog vi tåget söderut mot Sitges och Vilanova de Geltru för att kunna njuta lite av strand och sol.
Tågresan dit var hemsk, proppfullt med folk, högljutt, varmt som en bastu... Vår ena hund Margot gnydde gällt och stressat i princip hela tågresan som är ca 1 timme och jag försökte lyssna på meditatonsmusik i mina airpods för att bara stänga ute allting (samtidigt som både jag och mannen försökte trösta vår oroliga lilla tjej).
När vi äntligen kom fram var det en kokhet promenad genom stan och över klipporna för att komma till en badvik där vi kan vara med hundarna.
Väl på klipporna känner jag dock att jag kan börja andas igen, som alltid när jag är där men vägen dit kändes allmänt kaotisk och jobbig denna dag.
Ja, så blev det en ny tisdag.
Och nu har vi då hamnat i september.
Igår alltså.
Och samma resa stod på agendan... vi ville åka söderut igen, till Sitges, som alltså är staden innan Vilanova de Geltru (där badviken vid klipporna är).
Och det var som natt och dag.
Tåget var nästan tomt, svalt och skönt, tyst... Margot la sig lugnt på golvet och vi kunde sitta och prata avslappnat hela tågresan, och det kändes som vi var framme i en handvändning.
När vi klev ut i Sitges stod termometern i stan på 30 grader, men septembervindarna svalkade precis perfekt och det kändes bara behagligt och skönt.
Sitges är ju en oerhört mysig och pittoresk badort som ligger ca 45 km från Barcelona, och vi älskar att vara där... som en stor del av resten av världen också gör, och då i synnerhet juli och augusti förstås.
Att åka dit med hundarna då är inte ens att tänka på, åtminstone inte om man vill hänga på stranden.
Vi promenerade här längs strandpromenaden och njöt av att vara tillbaka och känna Sitges-viben som bara är så mysig och behaglig...
Efter en skön promenad kom vi till stranden vi skulle hänga på...
... och placerade oss uppe på klipporna där det var lugnt och skönt... det tyckte både Dolly och Margot också <3
Vi hann även ta ett härligt dopp i det inbjudande havet innan en badvakt kom och informerade oss om att hundarna tyvärr inte kan bada på stranden ännu, men då var vi redan doppade och klara som väl var ;)
Men regler är regler, och tack och lov brukar den regeln försvinna runt 15 sep då badvakterna slutar arbeta på stränderna. Som tur är har vi inga badtokiga hundar som bara vill vara i vattnet utan dom brukar vara nöjda efter ett uppsvalkande dopp.
Vindarna svalkade behagligt trots solens värmande strålar, och jag tackade universum för att den tiden är tillbaka igen.
Efter några timmar började det fyllas på med folk och vi beslöt oss för att packa ihop och gå tillbaka mot stan igen.
Ni förstår ju själva att vi inte hade det ett dugg jobbigt här...
Ja, septembervindarna landar precis där dom ska, i både hjärtat och själen och det är en fin och behaglig känsla.
Efter en otroligt skön em och var det dags för hemfärd, och vi strosade igenom gränderna mot tågstationen....
Och återigen möttes vi av ett lugnt, tyst och svalt tåg som tog oss tillbaka till Barcelona.
Jag kan meddela att det här paret kände sig väldigt relaxade, i både kropp och själ <3
...och så även dessa två små tjejer <3
Välkommen underbara september!!
Kommentarer
Skicka en kommentar