TGI............ Monday!!
Jag är ju inte som andra som alltid är lediga lör-sön, utan då jobbar jag alltid, och istället har jag min "helg" mån-tis, så egentligen är det kanske TGI... Sunday jag borde säga, haha...
Men nu tänkte jag alltså så i måndags när jag packade väska, kopplade hundarna och hoppade på tåget för en tur norrut längs kusten.
Den lilla fiskebyn Montgat stod på agendan efter ett par månaders frånvaro i mitt liv.
Jag gillar stranden där då det finns mycket små krypin bland stenarna längs med havet. Det känns lite privat och mysigt, och väldigt skönt med vovvarna som har gott om skugga. Dessutom bara ca 2 m från havet, vilket är så avkopplande <3 Att bara sitta mot en sten och kolla ut över havet liksom... njutbart!
Sommartid är det förstås knökat där, och då är det en helt annan känsla. Med andra ord är det en plats jag får sakna lite under juli och augusti, för att sen kunna återkomma vid den här tiden igen... att längta lite är bra ju ;)
En glad nybadad vovve (och matte) <3
Bra vy tycker jag...
Efter ett par dopp och lite behagligt häng brukar jag dock känna mig lite rastlös, och eftersom det är minst lika mysigt att promenera längs med den oändliga stranden fick det bli så.
Inte det minsta jobigt att strosa fram här...
Så gulligt litet hus precis på stranden...
Surfskolan var i full gång
Längst bort ser man Barcelonas silhuett... Montgat ligger ca 10 km utanför stan :) Man kan gå hela vägen till Barcelona om man vill, det har jag gjort några ggr :)
Ja, visst är det en otroligt fin och vacker plats på så många vis... men så finns det ju människor...
Ok, nu ska jag gnälla lite.
Som hundägare har man ju vissa regler att förhålla sig till, i synnerhet vid stränderna under högsäsong. På många ställen får vi inte ens ha dom kopplade och under ett parasoll, utan blir förvisade från stranden.
Varför? Jo, för att vissa människor anser att dom smutsar ner... osv... och förvisso finns det oansvariga hundägare som förstör för oss ansvarsfulla, så är det förstås...
Men...
...så möts man av det här ...
Detta är alltså vägen mellan dom olika stränderna. också ett väldigt fint promenadstråk som dessvärre lämnas lite åt sitt öde...
... och jag kan lova att detta är inte hundar (eller djur överlag) som har orsakat...
Det gör mig så otroligt ledsen och arg att se hur man smutsar ner naturen på det här viset :/
Jag fattar verkligen inte hur folk bara kan lämna sitt skit så här.
Vidrigt! Sånt får mig verkligen att tappa tron på människan tyvärr :(
Men så är det, allt är inte vackert alltid, utan riktigt fult också på sina ställen, men jag försöker lyfta blicken och se det andra istället...
...som den här fantastiska och enorma Jacarandan som återigen står i full blom...
Otroligt maffig!
Ja, så blev det tisdag, och då var det bergen som kallade på mig...
Och precis som texten på en av mina favvokoppar säger:
"The mountains are calling, and I must go..."
Jag lyder helt enkelt ;)
Låt er icke luras av den gråmulna himlen, det var vansinnigt varmt ... runt 30 gr och hög luffuktighet (runt 85%) så svetten rann ymnigt, haha :D
Men vi var lika glada för det och njöt som vi alltid gör på våra vandringar där uppe, jag och tjejerna <3
Jamen bara ge mig det här huset!.... Fast med fixat tak helst...
Jag tycker detta huset är så mysigt men taket har jag sett är bedrövligt och är nog under en långvarig process att bli lagat, rentav nylagt kanske?
Vackert är det iaf <3
Även där uppe frodas det för fullt igen... Tex "Strawberry trees" som alltså är ett träd med bär som smakar jordgubbar :) Dessutom så fina tycker jag.
Det är ju så att ett foto kan ju bara någorlunda förmedla en känsla, eller en vy, men allt som utöver... dofterna, ljuden, stillheten... osv... måste man ju uppleva fysiskt.
Just nu är doften av jordgubbe och rosmarin väldigt markant.
Rosmarinen växer också i otroliga mängder och vi snackar stora buskar som breder ut sig längs med stigarna. Ljuvligt!
Och tänka sig... här uppe ser man i princip inget skräp överhuvudtaget, och inte är det nåt hundförbud heller nånstans, eller nån gång, under året.
Efter ca 8 km i terrängen gick vi igenom den lilla byn och så tog vi jättelånga trappan ner mot tågstationen.
Även här möttes vi av prunkade blommor <3
Ögongodis på många vis <3
På tisdagnatten mötte vi upp mannen i huset som hade landat från Italien.
Svärföräldrarna mår avsevärt bättre tack och lov, men visst slås man av årens obarmhärtiga gång.... Allt är verkligen inte som det har varit, och det är ju något som är svårt och mentalt jobbigt att acceptera, för alla och såklart allramest för dom även om dom inte direkt uttrycker det.
Att vilja, men känna hur kroppen inte bär... att vara beroende av assistans för det som en gång var en helt vardaglig och rutinartad sak. Att behöva lämna ett älskat hem och flytta till en plats man inte alls har samma känsla för pga av kroppens tillkortakommanden.
Ja, det finns oerhört mycket att ventilera kring detta, och jag känner så mycket för alla inblandade <3
Maken åker ju iväg igen nästa vecka för att vara med dom, så han hinner knappt hem och landa, men samtidigt är det ju helt självklart att prioritera dom och tacksamheten är stor över att dom trots allt har varandra fortfarande och att det är relativt enkelt för maken att ta sig dit trots att vi bor i olika länder <3
Jag tänkte på det när jag var uppe i bergen ovan nämnda dag... när jag och hundarna var på väg ner, mötte vi en krokig gammal dam med käpp och en stor kasse som var på väg uppåt...
....och här snackar vi uppförsbackar...
Ni som har varit i små bergsbyar vid Medelhavet vet nog hur backigt det kan vara.
Jag frågade henne förstås om hon behövde hjälp, om kassen var tung och så...
"Gracias, la bolsa non pesa... son los años que pesan..."
("Tack, men det är inte påsen som väger, det är åren/åldern som väger...")
Hon pekade med käppen att huset låg precis strax ovanför och att hon var van efter alla år och så sa vi hejdå.
Men ja, jag tackade min kropp i tanken, för att den fortfarande orkar att traska runt i bergig terräng och tillåter mig att leva det liv som gör mig lycklig här och nu... förhoppningsvis massor med år till <3
En dag kommer förutsättningarna ändras och då vill jag att mitt sinne ska kännas välfyllt och tacksamt, och rentav redo för ett lugnare tempo i livet.
...och just det, vår lilla duvunge Simba var på ÅB till veterinären i måndags också och h*n fick en OK-stämpel i rumpan ;) Däremot behöver Simba växa till sig lite mer innan den får fara på äventyr, men stödbandaget är borta och medicineringen färdig :)
Dessvärre fick vi istället ta farväl av vår äldsta kanariefågel Gulliver, som inte har varit helt på topp trots medicinering. och helt enkelt bara somnade in fridfullt. Maken älskade verkligen den lilla skrutten så det kändes jobbigt att det hände när han var borta. Jag och vovvarna fick åka lite hastigt upp till bergen efter jobbet i söndags och begrava den i närheten av vår andra duva som lämnade oss förra året <3
Ja, det var lite av både det som är vackert och det som är fult eller ledsamt här i livet, men sammanslaget är det tack och lov det vackra som får stå mest i fokus <3
Ta hand om DIG!
Jag brukar tänka att det är min hund som kan bli nersmutsad och smittad av människor när det är hundförbud. Sorgligt med lilla fågeln Gulliver. Kram Marika
SvaraRaderaJa, verkligen🤮 Blir så ledsen och beklämd när jag ser sånt där...
RaderaJa, det är sorgligt med lilla Gulliver, men det var svårt att kurera helt enkelt, veterinären gjorde så gott han kunde❤️ Vi hittade ju Gulliver i en minibur i ett mörkt hörn av en konkursbutik, och jag är säker på att han fick leva sina sista år på bästa vis under makens omsorg❤️
Kram tbx!
Go’kväll Sara! Du lyckas verkligen förmedla både glädjen i dina små utflykter med hundarna, den där känslan av frihet vid havet, och samtidigt allvaret i hur livet förändras med tiden. Jag kände verkligen både lugnet från stenarna vid Montgat och frustrationen över nedskräpningen… så onödigt och sorgligt.
SvaraRaderaBerättelsen om den äldre damen var otroligt berörande! “Det är inte påsen som väger, det är åren”. Vilken visdom i de orden. Det blev en påminnelse om att vara tacksam för det kroppen bär idag. Sorgligt med er lilla kanariefågel med fint att lilla duvan mår bra!
KRAM till dig! Anna
Tack Anna☺️
RaderaJa så tråkigt med skräpet som bara slängs i naturen sådär, riktigt sorgligt att se :/
En vis gammal dam var det och verkligen en påminnelse om livets gång <3
Tack för din omtanke gällande våra små bebisar ❤️
Kram tbx!!
Jag som trodde att hundförbudet var för att folk som är rädda och allergiska också ska kunna vara på stranden. Har dock alltid tänkt att det skulle väl gå fint att ha en plats tilldelad till just de med hund! Det är ju inte hundarna som skräpar ner, det är ägarna som inte tar upp efter dem i så fall. Vi människor.. skämmes ta mig f´n.
SvaraRaderaDet är lite kul med strawberry tree som heter smultronträd på svenska :) De är fina och är så häftigt att de både blommar och har frukt (från förra årets blomning) samtidigt. Jag tycker inte de smakar jordgubbe dock. Jag har ett litet, planterat in emellan blåbärsbuskarna förra vintern.
Glad att Simba fick OK-stämpeln och skönt för dig att få krama om mannen i några dagar innan han ska tillbaka till Italien. Du beskriver livets skeenden så fint. Kramar
Nä, allergi tror ja inte spelar in alls här med tanke på att det i princip inte finns några begränsningar i stan knappt, vi kan t.o.m ta in hund på apoteken här, banken, alla butiker, cafeer, restauranger, metron osv...
RaderaMen fortfarande, som du säger är det ju människan i slutändan ändå som inte tar ansvar och städar efter sig, eller sin hund .. precis..Skämmes!!
Aha, heter dom smultronträd på svenska, jamen dom smakar nog mer smultron faktiskt :) Fåglarna älskar dom där bären iaf😃
Tack Anna för värmande ord!
Kramar tbx!!
Ja det är konstigt hur det alltid är djuren som smutsar ner, eller är för många och i vägen så att dom "måste" jagas. Jag förstår inte dom som smutsar ner så vacker natur.
SvaraRaderaHavsutsikten i all ära, men huset i bergen fastnade jag verkligen för. Både för utsikten och för att det ser mysigt ut, trots taket.
Vad fint ändå att Gulliver fick somna in fridfullt men vilken jobbig tid för din make, att ha sina svärföräldrar och resorna dit i tankarna och så förlusten av Gulliver.
Eller hur? Det är vi människor som tar över djurens områden och sen ska dom jagas bort😞 Fruktansvärt och sorgligt är det!
RaderaOch människor som lämnar skräp sädär.. mår illa!
Visst är huset helt magiskt! Lite drömhus för mig kan jag säga, men taket ser inte kul ut från baksidan (syns inte här)...
Ja, det är sorgligt med Gulliver, men han fick bra sista år i livet tror jag, vi hittade ju honom i en pyttebur i ett mörkt hörn av en konkursbutik och så fick han komma till ett litet paradis med massor av kärlek och omsorg❤️ Tack snälla för din omtanke!
Kram!
Vilka härliga lediga dagar du haft. Bara sätta sig på tåget och komma till underbara platser.
SvaraRaderaVi har likadant här att det är hundförbud på våra stränder. Men så finns det en hundstan men den har vi valt bort efter att vi varit där ett par gånger. Så många som bara släpper sin hund där utan att ha noll koll på vart den är. De tar namnet på orden, hundstrand och bryr sig inte.
Skönt att Simba fick en OK stämpel men tråkigt att Gulliver har somnat in.
Tack för att vi fick följa med dig vid havet och bergen.
Kram Carin
Gomorron Carin!
RaderaJa, det är lyxigt att kunna ta tåget åt alla håll, norr, söder och uppåt :)
Hundförbudet har släppt nu tack och lov, det är bara under högsäsong vi har det här... Hundstranden här i stan är jätterolig för hundar som älskar att leka med andra hundar, då alla springer löst förstås, men mina små tjejer är inte så pepp på att leka med stora, busiga hundar så hundstranden är inget för oss :D Min dotters lilla pomeranian däremot älskar att leka med alla hundar, både stora och små :D
Överlag är hundar här ofta lösa, både i stan och i naturen så man är rätt van, och det funkar oftast toppenbra måste jag säga :)
Ja, det var sorgligt med vår lilla Gulliver, men det var inte så mycket mer veterinären kunde göra, och vi är glada att vi kunde ge honom fina sista år iaf, och att han somnade in stilla och fridfullt <3
Tack för fina ord och att du följde med :)
Kram tbx!!
Vilka magiska platser, men vad ledsen jag blir, när jag ser all smuts och skräp som bara slängs i den vackra naturen.
SvaraRaderaSkönt att svärföräldrarna mår bättre och att din man kan resa dit snart igen. Alltid svårt när föräldrar blir skröpliga. Berättelsen om den gamla damen tyckte jag var väldigt berörande, precis som Channal. Är tacksam så länge kroppen orkar med.
Sorgligt med Gulliver men fint att Simba mår bra.
Skickar en extra kram. Ta väl hand om dig, Sara.
Lisa
Visst är det vackert Lisa! Jag kan bara bekräfta ;) Men skräpet blir man otroligt ledsen av att se, man skäms över att vara människa när man ser det... direkt vid havet sådär också, morr...
RaderaVisst är det jobbigt att se dom skröpliga, verkligen en påminnelse om livets gång utan någon som helst pardon... Precis som den gamla damen uttryckte det... åren väger... <3
Tack fina för din omtanke om våra små bebisar <3
Kramar tbx!!
Hej Sara!! OCH tack för denna runda, så vacker den ÄR!!
SvaraRaderaSARA ja, jag kan se er flytta till det där underbara huset i bergen. Givetvis har nuvarande ägare så fixat taket innan ni flyttar in! Vilket ställe. ÅÅÅÅÅ!!! DÖR. Vill också!
VISST är det sååå otroligt sorgligt när folk skräpar ner sådär. HUR tänker de? Begriper det inte. Att ngn annan ska ta hand om deras skräp? Gör mig förrrrrrb ...
Ja, vilken visdom i den gamla damens ord ... SÅ väldigt sant. Ålderdomen alltså ... :-(. Men hon kan ännu göra det hon kan, som att handla. Bra där. Och din man, så fint att han kan åka till sina gamla föräldrar . DET är resor han aldrig kommer att ångra.
OCH jakarandagträden, de blommar alltså en gång till. SÅÅÅ vackra. Vi har lika varmt, du och jag nu. MEN vår fukt har dragit sin kos. HOPPAS din ångar bort snart också. Sara, ha en fin och trevlig helg. KRAMAR!!!
Hej Annika! Tack för att du hängde med :)
RaderaVisssst!! Det står Sara på det husets brevlåda :D ... när taket är lagat, haha
Skräpiga människor gör mig också extremt förrrb... Hur tänker dom kan man verkligen undra... förmodligen inte alls :/
Den gamla damens ord rymde både visdom och lite sorg över tidens gång <3 Vi är tacksamma att maken har kunnat vara hos svärföräldrarna nu när det har varit lite extra krisigt, annat alternativ finns ju inte helt enkelt!
Japp, nu står Jacarandan i full blom igen, det tackar vi för :)
Vad glad för fuktens frånvaro, den är ju absolut det värsta, det där kvalmiga, klibbiga... Men det är ändå okej jämfört med sommaren ;)
Detsamma önskar jag dig!!
Kramar tbx!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaÄlskar dina underbara bilder som ger en helt annan känsla än den vi möter här omkring just nu. Vilka färger, vilka vyer!
SvaraRaderaFörstår att det känns jobbigt med hundförbudet och svårt att begränsas gällande var ni får uppehålla er. Så skönt att ni har större frihet igen! 🥰 Skräpet åker säkert in med vattnet också, gissar att det både är ouppfostrade och oturliga personer som står för detta elände. Jag ”hatar” de sommarboende då jag är på återvinningen om somrarna. Grisigt, det är vad det är! Så lätt att tycka ”om ingen ser mig är det okej att ställa gammal skit här bakom”… Fy, alltså. Men jag plockar också skräp då jag promenerar. Har oftast påsar med mig, kan vara bra både för sådant som är gott att äta och skräp.
Längtan, vilket vackert ord ändå… Hoppas du får en härlig jobbhelg så du inte behöver längta så till måndag. Och Grattis till Simbas okej samt beklagar verkligen lille Gullivers bortgång. Liv och död, hand i hand. Stor kram!
Tack Monnah! Ja, det är lätt att bli hemmablind ibland, men visst är det vackra vyer <3 Framförallt vyerna över bergens mjuka rundningar kan jag aldrig tröttna på :)
RaderaHundförbuden sommartid just på stränder är väldigt trist, speciellt när man har två lugna, små tjejer som inte stör nämvärt och absolut inte smutsar ner, men men...vi är ganska bortskämda för övrigt med att kunna ha med oss hundarna på väldigt många ställen :)
Ja, så tråkigt med skräpet, vi brukar också samla ihop i påse, ibland tom i en plastsäck, så mycket kan det ligga :/ folk sitter vid havet på kvällarna och dricker öl och chillar, och så hoppsan... glömde visst skräpet kvar... morr! Papperskorgar finns det gott om så detta är ju bara pga lathet och ignorans.
Längtan är vackert och lyxigt <3 Klart man längtar efter sina lediga dagar...hur kul det än är på jobbet kan det aldrig slå hur kul det är att vara ledig och ute på utflykter, hihi :D
Tack för din omtanke, ja, verkligen liv och död hand i hand <3
Stor kram tbx!!
Så härligt med temperaturer som gör att utflykter med vandringar känns ok igen, men så otroligt sorgligt och bedrövligt att folk inte kan bära med sig sin skit hem igen, Grrr!
SvaraRaderaDå vackert uppe i bergen och vilken klok gammal kvinna du mötte i bergen. Ett inlägg som skildrar både dagens njutning och hur tiden går och hur vi påverkas av åren som läggs till livet.
En ny fin vecka önskar vi er! Kram!
Underbart väder har vi nu☺️ Får se hur långt hösten har kommit i Sverige när jag kommer☺️
RaderaJa, för sjutton för folk som bara lämnar sitt skräp sådär, supertrist verkligen:/
Den gamla damen var klok och väckte tankar om livets gång❤️
Detsamma önskar jag dig! Kram!