Dom små underverken i vardagen
Jamen så kom lusten att skriva tilbaka lite igen.
Det har ekat tomt här och den enkla anledningen är väl att jag har känt mig ganska oinspirerad ärligt talat.
Juli är en jobbig månad på många vis, mycket triggas igång i skallen, värmen och den kvalmiga fukten blockerar mig och får mig att tappa de rutiner som annars får mig att må bra. Mannen var iväg i Italien och jag har jobbat på som vanligt.
Med andra ord har det inte känts som att jag har haft så mycket att skriva om, mer än gnäll, haha och det blir ju ingen glad av.
Nåväl.
Det blev lite svalare, livet började komma tillbaka igen, jag tog tag i rutiner och... se där... plötsligt känns allt bättre.
Min "sommar" har ju inte riktigt börjat än, den startar mentalt ca 15 september och jag har min semester i oktober, och det är vad jag försöker ha i fokus när juli och augusti pågår här i Spanien.
Häromkvällen efter en stunds meditation med tacksamhet i fokus, kände jag hur hjärtat fylldes av värme.
Jag satt med min lilla duva Akka i famnen och insåg att hon nu har funnits vid min sida i 5 år.
Så självklar i våra liv har hon blivit.
Jag tänkte för mig själv...
Alla kan skaffa sig en hund, eller katt, eller ett mer "normalt" husdjur ganska enkelt iaf, men en liten duva är ju inte riktigt samma sak, den liksom kommer till en...
Nånstans på livets lite skumpiga resa valde vi varandra hon och jag. Jag minns när vi hittade henne på gatan... så svag och ömklig med knappt inga fjädrar på kroppen...
Vi tog hem henne och gav henne mat och vatten och tänkte att hon fick vara på vår terrass tills hon var starkare och kunde möta livets utmaningar igen.
Men hon valde att stanna, och vi tog henne helt och fullt till vårt hjärta och nu känns hon som sagt som en självklar medlem i vår familj.
Hon har funnits med i både vått och torrt, genom sjukdom och bättre tider... i nöd och lust helt enkelt <3
Häromdagen fick hon följa med oss till skogen. Hon älskar när vi har YT på TV:n med skogsljud och fågelkvitter, och jag har länge tänkt att jag vill ta med henne dit.
Att göra det helt själv med hundarna har jag inte velat göra, då vi ska åka tåg och det redan kan vara bökigt ibland, om det är mycket folk, varmt, osv...
Att dessutom bära på en liten duva som inte är helt van vid storstadens intryck är inte idealiskt då.
Men nu åkte både jag och mannen tillsammans, det var en lagom temperatur och ganska lugnt på tåget, och hon satt rofyllt i sin lilla box under tågresan.
Vilken underbar upplevelse för dig och fina Akka. Att se ens älskade djur glada är något av det bästa man kan uppleva i livet.
SvaraRaderaTack Jossu! Jamen precis så är det verkligen🥰 Det gjorde mig så glad att kunna ge henne detta❤️
RaderaVilken fin dag det blev där i skogen och jag tror säkert att Akka var jättenöjd med dagen där med.
SvaraRaderaHa en fortsatt fin torsdag.
Kram Carin
Tack Carin! Ja det blev en riktigt fin stund för både oss och henne🥰🙌
RaderaDetsamma till dig!
Stor kram tbx!
Tänk vilken känsla att ni verkligen valt varann, du och Akka. Nu fick ni en helt underbar dag tillsammans där ute i skogen tillsammans ass ns med mannen och hundarna. Så fina bilder och en som vanligt vacker text!
SvaraRaderaAllt gott! Kram!
Tack :) Ja det är en fin och värdefull känsla, och det blev en underbar dag verkligen <3 Det kändes så mysigt att kunna ge henne detta :)
RaderaStor kram tbx!
Vad glad och varm i hjärtat jag blev av ditt inlägg! Så fint! Sedan min gamle Jack Russel farbror hastigt gick bort för ett år sedan så har min trädgård blivit något av en tillflyktsort där alla djur och insekter får leva som de vill. Jag har igelkottar, ödlor, stora spindlar, katter som kommer förbi, bin, fåglar, getingar och alla får sitt. Ingen slås ihjäl här inte. Flugor och spindlar bärs ut från huset. Jag har precis burit ut en kull bäbis spindlar som invaderade mina väggar. Livet finns i det lilla och ibland det stora (spindlarna kan bli ganska stora och ludna...)
SvaraRaderaTack, vad glad jag blir <3 Beklagar sorgen, vet hur tufft det är att förlora sin pälskling, jag har gått igenom det 2 ggr i vuxen ålder och det är så tungt. Din trädgård låter helt underbar där alla får plats... både 2-benta, 4-benta, 6-benta och 8-benta!! <3
RaderaPrecis som du säger, så finns livet i det minsta lilla också :)
Kram till dig och alla små liven <3
Jag blir så rörd av att läsa om er tur till skogen där Akka nu kunde få följa med. Tänk vilket fantastiskt mirakel hon är, som ger er så enormt mycket. Vi har en hel del duvor som vi kan glädjas åt, de bor inte hos oss, men de finns här. Och dricker hos oss ibland. Kram
SvaraRaderaTack Anna! Det var verkligen en så fin dag och det var underbart att se henne njuta där <3
RaderaDet gläder mig att höra att duvorna kommer och dricker hos er, det är viktigt speciellt nu under den varma årstiden <3
Stor kram tbx!